3. Hjärta

torsdag, maj 9th, 2013 by Affluenza

Eh, ooops? Jag kom visst av mig lite, och så här tidigt i fotoutmaningen! Måste rappa lite nu känner jag.

Vi har fått ett alldeles underbart väder, det känns onekligen som att sommaren är kommen. Inte för att jag gnäller, men vart tog våren vägen?! Det händer massor de närmaste veckorna, och jag misstänker starkt att de sex veckor som är kvar tills sambon går på semester kommer att gå i en rasande fart. Åh, ljuva sommar! Du är så efterlängtad.

Hjärtat Wille håller i har jag använt även till en bild under min graviditet samt denna diptyk.



1. Snapshots · 2. Liten · 3. Hjärta · 4. Ett plagg · 5. Sovrum · 6. Ett tips! · 7. Drömmar · 8. Nära · 9. Om jag vore en färg · 10. Lunch · 11. Mina blogg-tips! · 12. Som liten · 13. Kvällen · 14. Rofyllt · 15. Kök · 16. Pasteller · 17. Min kära vän · 18. Morgonljus · 19. Minns · 20. Nära hjärtat · 21. Under mina fotsulor · 22. Familjen · 23. Från min soffa · 24. I blom · 25. På min tallrik · 26. När ingen ser · 27. Porslin · 28. Förälskelse · 29. Ballong · 30. I framtiden · 31. Här är jag!

Ni finner fler fotoutmanare hos Kristina!

1917-2013.

söndag, mars 24th, 2013 by Affluenza

Min älskade, underbara farmor tog sina sista andetag i lördags. Hon betydde väldigt mycket för mig, något man kanske kunnat skönja här på bloggen genom åren. Farmor var urtypen för hemmafru på 40- och 50-talet, med sin erfarenhet som kallskänka på Stadshotellet i staden (där hon för övrigt träffade farfar och kärlek uppstod) var hon en bullmamma uti fingerspetsarna. Varje gång vi kom till dem om somrarna var frysen till bredden fylld med kakor av allehanda slag, och vi fikade minst en gång om dagen med kakor, saft och kaffe.

Något man inte kunde se på henne, där hon stod – liten och blid men sina glittrande blåa ögon och kritvita hår – var hennes starka engagemang i politiken. Hon växte upp med två föräldrar som satte politik före familj, som stod upp för det de trodde på. En egenskap de förde över till henne, och vidare genom leden. Något hon däremot inte delade med sina föräldrar var synen på barnen. Hennes egna betydde allt för henne, hon har stått som en fura vid min faders sida genom alla år. Alltid där, redo att ge kärlek, skratt eller ett litet välmenande råd.

Trots att det varit så många mil emellan har vi haft en nära relation. Barndomens somrar spenderades hos farmor och farfar, och emellanåt kom de ned till oss. Hon kuskade ned till Västafrika vid sjuttio års ålder för att hälsa på oss, och efter att min farfar gick bort brukade hon tillbringa två månader om året nere i Skåne hos oss – en månad vid juletid och en månad varje sommar. När orken började tryta återupptog vi semestrarna i Luleå, denna gång med tillhörande respektive och barn. Som flera av er noterat bodde jag hos henne under två år i tjugoårsåldern, och vi fick oss många glada skratt under den tiden.

I min värld har hon stått för trygghet, kärlek, en stor portion humor samt att stå för det man tycker. Hon har alltid trott på mig, stått på min sida och uppmuntrat mig att ta steget mot det jag egentligen vill göra. Jag är så glad att hon har träffat båda mina barn, att vi genom åren spenderat en sommarvecka hos henne varje år – precis som jag själv gjorde när jag var liten. Det stora gröna huset, fullt med gömmor och hemligheter för ett litet barn, står kvar där än. Väggarna hennes bror målade på finns kvar, i alla fall tills huset är sålt och nästa familj flyttar in.



Ena väggen i vardagsrummet består av en vackert målad väv, bilden visar ungefär 1/9 av väggmålningen.

20. Someone you love.

torsdag, maj 31st, 2012 by Affluenza

Sagan tog sin början med ett telefonsamtal. Glada röster och tillrop fick fram ett Grattis! Till vad undrade jag, födelsedagen är ju inte än om några dagar? Det visade sig att mamma sett en annons om lediga platser på en skola och i sin iver att få ned dotra till Skåne ringde hon glatt upp dem. Hon råkade dock till ringa fel skola och det visade sig att hon pratat till sig en plats åt mig på en utbildning jag själv funderat på men inte hunnit söka då ansökningsdagen hade passerat med flera månader. 48 h senare satt jag på tåget ned mot Skåne. Hipp. Happ. Vad hände?!

Bland de första personerna jag träffar på skolan är T. Nu skall ni inte tro att kärleken började spira där och då. Nej då. Han var redan involverad sedan ett år tillbaka och jag hade mina ögon åt annat håll. Fyra år av underlig vänskap och en kort period av delat boende tog det oss att inse faktum, att det var vi två. De första 1,5 året bodde vi många, långa mil ifrån varandra, men så en dag ringde han chefen och ansökte om tjänstledigt, tog sitt pick och pack och flyttade ned till mig.

Så kom dagen då två ville bli tre. 10 månader senare kom Storebror med buller och brak. Plopp! sade det när livet förändrades, när den största av alla kärlekar intog mitt hjärta. Liten växte upp och familjen kändes så bra, så tajt och komplett. Men sen en dag så blev längtan för stor. Tre ville bli fyra. 10 månader senare kom Lillasyster, även hon med buller och brak. Plopp! sade det när livet återigen förändrades, när jag insåg att den största av alla kärlekar faktiskt kan innefatta två.

(Bilderna på barnen kändes OK att lägga upp för en gångs skull med tanke på att ingen av dem ser exakt likadan ut. I Willes fall är fotografiet dryga 3 år gammalt och Tyra var inte mer än 4 månader gammal. Sambon vill av förklarliga skäl inte vara med mer än så här)

19. Sweet.

måndag, maj 28th, 2012 by Affluenza

17. Water.

måndag, maj 28th, 2012 by Affluenza

Storforsen, 2010

16. Morning.

måndag, maj 28th, 2012 by Affluenza

Österlen, september 2009.

15. Happiness.

måndag, maj 28th, 2012 by Affluenza

Lycka är att få utforska världen tillsammans med min familj. <3

26. Colour.

lördag, maj 26th, 2012 by Affluenza

Bilden nedan är taget till mitt grupparbete inom Visuell Antropologi förra våren. Som alltid när jag läser mina gamla hemtentor kommer jag på mig själv med att känna känslan av distansering. Är det verkligen jag som skrivit den där väl formulerade och genomtänkta texten? Är det jag som besitter alla de där tankarna och idéerna, visionerna om en bättre värld, sorgsenheten över det förflutna?

Jag älskar att gå på föreläsningar och skriva hemtentor men det är långt ifrån hur jag lever idag. I höstas påbörjade jag en kurs i afrikanska språk men bara efter ett par veckor gav jag upp tanken på att slutföra den. Jag umgås med Tyra ungefär 22 timmar om dygnet och det finns varken tid eller engagemang i dagsläget, jag lägger hellre ned den tiden på att vara social/tagga ned framför ett bra tv-avsnitt. Jag har därmed inte heller sökt något att läsa nästa termin utan jag tar det lite vartefter det kommer. Känner jag mig själv rätt lär jag sitta och lusläsa kurserna i början av nästa termin för att se om det finns någon intressant kurs att söka i efterhand. )



Pågatåg, Malmö 2011.

22. Your shoes.

tisdag, maj 22nd, 2012 by Affluenza

Mina Dr Martens, skotypen som har hängt med sedan jag var 16 år gammal. Tror dessa är mitt tredje eller fjärde par kängor, sedan har jag ett par lågskor också som är riktigt utslitna vid det här laget.

5. Something you wore.

lördag, maj 5th, 2012 by Affluenza



Bilden togs som en del i en diptyk för 365.

Ovan ser ni min gamla utslitna Misfits tröja, den är hålig, stor och urtvättad, men ack så skön! Jag har även en ursnygg munkjacka med tryck på både fram- och baksida, men kan inte riktigt ha den för tillfället. Graviditetskilona har som sagt inte direkt prioriterats under året som gått, så jag väntar in den ett tag. )

En gång i tiden hade jag betydligt fler bandtröjor (främst ett par stycken med Ramones och Sator, men även Charta 77 samt en ursnygg Psychotic Youth tröja som jag hade fått av pojkvännen) men någon jävel snodde hela min ryggsäck på Hultsfredsfestivalen ett år. Snacka om att jag var förbannad. Och besviken då många av dem inte gick att hitta igen.

Må du bada i skit din tjuv.