I nya favoritserien Sons of Anarchy använder man musik på ett mycket effektivt sätt. Bra musik dessutom, gång efter annan har jag letat upp artist samt namn på sången på IMDB samt tv.com. Nedan hör ni en av dem.
De av er som följt mig ett par år vet ju om att jag är en riktig trivia-nörd, och denna serie får det att rycka i nörden i mig. Skaparen Kurt Sutter är inte bara gift med en av huvudrollsinnehavarna – Katey Sagal – utan han spelar även en mindre roll i serien: Otto. En av avsnittsförfattarna samt producenterna är Liz Sagal – Kateys yngre syster. Även deras svägerska är engagerad – McNally Sagal spelar Taras kollega på sjukhuset. Katey har dessutom medverkat med en sång till ett av avsnittet som ni finner här. När tid finnes ska jag absolut snöa in lite mer på denna serie!
Inte nog med att serien är bra författad och regisserad, jag gillar att det finns en kontinuitet när det gäller gästskådespelarna. Sutter har dessutom inga som helst problem med att döda av karaktärer av alla dess olika slag – både inom samt utanför SAMCRO. Sånt gillar jag – när serien går före allt annat och man inte behåller karaktärer för sakens skull. Nu såg jag alla säsongerna på raken, men jag förutsätter att serien är lika bra när man ser den veckovis med tanke på hur välgjord den är. Rekommenderas!
Inspirationen tryter, jag har knappt varit utanför huset sedan vi var i bokskogen för nu är det Tyras tur att vara sjuk. I och med att jag genom åren varit så dålig på att lägga upp 365-bilder tänkte jag köra ett ”för ett år sedan”-tema där jag kommer att lägga upp förra samt förrförra årets 365-bilder med jämna mellanrum.
När jag satt och skummade igenom gamla mappar fann jag denna bild som är tagen inför grupparbetet inom Visuell Antropologi förra våren. Jag tycker som jag skrivit förr att det är helt OK med graffiti, för mig är det snarare kvalitén som är avgörande än var det finns. Att klottra sin tag på något privatägd finner jag fullständigt onödigt, men lite snygg street art som livar upp denna trista och gråa stad tycker jag inte gör något.
Malmö kommun verkar överlag vara något mer positiva till graffiti än många andra ställen, vi har inte mindre än två lagliga väggar i centrum. Dessutom beslutade de sig för att liva upp ett av bostadsområdena för en tid sedan genom att låta graffiti-målare gå loss på elskåp och liknande. Det har i alla fall tidigare funnits en kurs i graffiti-målning på Folkuniversitetet vilket jag tycker är rätt kul.
Jag brukar alltid försöka njuta av det vackra i alla årstider, men faktum är att jag är en sommarflicka. Värmen är min bästa vän, jag trivs bäst när det är riktigt varmt, gärna runt 30-35 grader. Tyvärr har jag en fjant till karl som absolut inte vill ha det så varmt, så att flytta tillbaka till underbara, härliga, varma Afrika (helst Väst-, Öst- alternativt Södra Afrika) finns inte riktigt med på kartan. Thailand erbjuder han mig, men näääh.
(av någon underlig anledning kan han tänka sig Australien – jag tackar och tar emot!)
Något som gör mig glad, för att inte säga överlycklig, är att Wille verkar ha ärvt mitt intresse för allt historiskt och kulturellt. Det finns ett grundläggande intresse att lära sig saker från hans sida och han suger åt sig information som en svamp. Han tycker att det är väldigt roligt att åka på utflykter till diverse platser och under årets semester har han bland annat klätt ut sig som väpnare, blivit dubbad som riddare, fightats mot den Svarte Riddaren, iklätt sig brynjor och diverse olika riddarutrustningar samt testat att skjuta pilbåge.
Han går numera i första klass och det dröjde inte mer än 2 dagar innan läraren A kommenterade över hur allmänbildad Wille är. Visst får man bli lite stolt?
…bodde jag på flertalet olika platser. Något som jag brukar återkomma till lite då och då i bloggen är åren i Väst-Afrika. Hur livet där under tre år påverkat mig så fundamentalt, in i både kropp och själ. Hur intresset för andra kulturer föddes, kärleken till ett annat land. Självständigheten, känslan att känna sin stad utan och innan och älska den till fullo.
Denna bild togs i samband med valet i september, när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Då jag inte har någon som helst lust att översätta det jag skrev på Flickr den dagen kopierar jag helt sonika in texten därifrån… Ursäkta min kassa engelska haha.
Bilden nedan tog jag i januari då jag hade tema ”Kärlek” på mitt 365-år. Denna flaska fick jag av Rosa, vår hushållerska när vi bodde i Väst-Afrika under 80-talet och det är tänkt att man skall använda den vid giftermål. Bruden skall gå med flaskan på huvudet runt mannen ett par gånger under själva ceremonin. Jag älskade Rosa och jag kommer för alltid att värdesätta flaskan, tyvärr dog hon i AIDS ett par år efter att vi flyttat hem till Sverige.
Just nu består min vardag av barn och skola. Tanken är att Tyra inte skall behöva börja på dagis förrän runt 2-3 års åldern men jag kommer att plugga distanskurser vid sidan av under tiden jag är hemma med henne. Då jag var hemma med Wille var det mest rulla tummarna som gällde för på den tiden fick man inte plugga samtidigt som man var föräldraledig (i alla fall inte jag, inte med det facket jag hade), och det riktigt kröp i kroppen på mig. Sambon jobbade vid den tidpunkten 60 mil ifrån så han veckopendlade och jag hade gladeligen ägnat mig åt studier om nätterna när Wille somnat men jag vågade inte chansa och få på pälsen av Försäkringskassan.
I dagsläget spelar det ingen roll huruvida man får göra det eller ej då jag inte tar ut några föräldradagar, men jag är glad att andra kan använda sig av detta. Några roliga distanskurser jag kan rekommendera är bland annat Visuell Kommunikation samt Digital Bildbehandling. Jag har läst några inom socialantropologi också men ser att de inte finns kvar i utbudet. Vad jag skall läsa denna termin? Fotografi samt Afrikanska språk!
