Vanlig vy i skogarna vid mina föräldrars hus.

Jag har varit bloggsugen i flera dagar men nu när jag äntligen finner tid är lusten borta. Vardagen spinner på i sin vanliga mak och det är ju egentligen inte så mycket intressant som händer här hemma. Jag skulle egentligen kunna skriva om hur underbart jag tycker det är att uppleva världen genom Tyras ögon, om hur hon just nu tycker om att ställa sig upp varhelst hon kommer åt, om hur roligt hon verkar tycka det är att gå, och som i sin lilla värld verkar tro att hon behärskar just detta utan någon som helst hjälp, om hur hon nöjt lärt sig vinka eller att hon – just idag – börjat pratsjunga när hon sitter och leker vid matbordet. Att brorsan är stora idolen som nästan alltid får henne att brista ut i skratt, att hon varje dag får mig att känna glädje och tacksamhet. Precis som sin bror. Eller att Wille börjat träna karate, att han är betydligt bättre i skolan än vad han ger sig själv cred för och att han fyller hela ÅTTA år denna vecka. Om hur han på skolan skryter om sin sööööta syster samt med stort leende berättar hur han och morsan klarat av alla banorna på Indiana Jones LEGO-spel. (hur blev jag morsan helt plötsligt?!)

Nej. Jag struntar i att skriva om vardagen. Ni får nöja er med en något höstlig bild – tagen i söndags.

(av någon underlig anledning kan han tänka sig Australien – jag tackar och tar emot!)

Amboseli nationalpark, Kenya.

Istället för att ändra på bilderna med folk på har jag varit lat och helt sonika mosaik:at över dem, hur fult det än må tyckas vara.

Dag 365. The End. Dagen har spenderats i sko- samt klädaffärer i jakt på skor/regnställ till grabben.
Vi har dessutom äntligen funnit ett par av de nu berömda Wall-E leksakerna.

Vaaaarmt!

Jag gillar pool-vyn!

Får lite svalka genom glass…

…samt iskallt vatten

Skogsbokeh.

Under julledigheten har jag bland annat roat mig med att gå igenom och radera en massa foton på de externa hårddiskarna. Bilden ovan kunde jag inte riktigt med att radera trots att den känns något plottrig, jag tycker om semesterminnet den frammanar.

Min inspiration vad gäller fotografering har verkligen inte legat på topp de sista dagarna och jag är fylld av längtan. En längtan efter soliga dagar, varma kvällar och efter mina bästa vänner. Miss ya!

Jag blir så trött på mig själv. Här går jag och köper ett sprillans nytt objektiv för att sedan knappt använda det! Jag är helt enkelt för nöjd med 50mm f/1.4! Faktum är att några av mina bästa porträttbilder är tagna med 85:an, och bortser man från att det uppkommer kromatisk aberration emellanåt är detta ett riktigt bra objektiv. Varje gång jag använder det får jag lite wow-känsla och undrar varför jag inte fotograferar med det oftare?

Jag envisas ju fortfarande att lägga de få porträttbilderna jag visar upp under lösenskyddade inlägg och trots att jag egentligen gärna visar upp dem känner jag mig lite ambivalent. Soooo. Just some boring pics below then! Faktum är att jag hade svårt att finna några bra bilder tagna med 85:an som inte var porträtt och som jag inte redan visat upp, så det blev två repriser. Fast med nyare redigering

Något som jag däremot är mindre nöjd med är bruset på nya kameran. Ett av försäljningsargumenten var just att bruset knappt ens skulle synas vid ISO400 emedan jag ser klart brus redan på ISO200. Enerverande. Måhända har detta med mig att göra, men jag finner inte mina inställningar helt uppåt väggarna? Jag har medvetet testat på ISO200 idag och i stort sett alla såg brusiga ut i de mörkare områdena.

Inställningar: 1/100, f/2.2, ISO200

Jag är inte ett dugg bloggsugen utan ska istället ägna mig åt att gosa med ledig son ♥ och invänta ugnspannkakan som sprider sin ljuva doft i hela lägenheten. En och annan havsbild blir förmodligen redigerad under dagen.

Hej och hå.

100/365 Bokskogen

Idag har jag roat mig med att släpa med farsan till den blöta mörka bokskogen för lite porträttfotografering. Muta? Jag tvingade på honom min 400D och det blev visst inte så pjåkigt i slutändan

Faktum är att jag raderat de flesta av bilderna utöver de på pappsen, för de blev så hiskeligt tråkiga. Skarpa och fina, men så oerhört tråkiga. En regndroppe här, en regndroppe där. Ett löv hit, ett löv dit. Booooring.

99/365 Jag vill ha sooooooooolsken

Jag har knappt sett solen de sista veckorna. Över staden hänger tunga mörka moln som inte släpper in mycket solljus, och detta blöta mörka vädret håller på att gå mig på nerverna. Aldrig någonsin har jag funnit en vinter så trälig som denna! Jag behöver ljus. Jag behöver frost. Jag behöver snö.

Jag saknar Norrland.

Ett givet motiv hos mina föräldrar är busken med dessa röda skönheter, allra helst när det regnat.

Spotify är rätt roligt att ha. Inte nog med att man hittar mycket ny (och vanligare i mitt fall – gammal) musik inom den egna genren man gillar – man hittar mycket annat kul också. Sånt där man egentligen inte gillar vanligtvis men som kan vara kul att lyssna på lite då och då. Just nu lyssnar jag på Aqua. Jag skulle aldrig få för mig att köpa en skiva, men de är lite småroliga att lyssna på när man sitter här – mitt i natten och på ett extremt bra humör.

Idag har vi roat oss med att byta till vinterdäck på bilen (herr T) samt leta efter mooormooor i skogen (jag & Wille). Vi tog även en vända upp på vinden i jakt efter mina bröders gamla Lego. Inte en endaste färgglad plastbit i sikte – däremot hittade jag till Willes glädje lite gamla dockkläder han kan låna till sin Rosa samt min gamla Sindy och Barbie. Japp. Någon roade sig kungligt med att byta kläder på dem en kvart eller två. Jag misstänker starkt att han tröttnade efter det. Något han däremot inte tröttnade att titta i var påsen med brorsans gamla radiostyrda saker. Jackpot!

Utöver det har jag ätit en underbart god Biff Stroganoff. Den smälte i munnen. Smaka på den brorsan!
Maten var ljuuuuvlig. Moa ha ha. / your evil Sis.

Jag har återigen gått igenom min 19.6 GB stora mapp från veckan i Västerås. Ja. Jag har redan rensat den.

Sometimes I wish I was somewhere else…

Äntligen fredag! Wilhelm är som vanligt ledig idag, fredagarna är verkligen vår mysdag. Farsan och bror T har ganska nyligen varit här på en kopp kaffe, och nu är det Drutten och Krokodilen som gäller för den unge mannen. Själv tänkte jag passa på att kika på lite bra Sci-Fi på datorn

Till helgen är det operation bakning och matlagning som gäller. Thaisoppor och andra roliga maträtter skall tillagas, surdegsbröd skall bakas och frysas in. Undertecknad är grymt dålig på att laga vettiga luncher om veckorna så det underlättar att det finns matlådor i frysen. De sista veckorna har jag levt på yoghurt ha ha. Tröttsamt om inte annat då det inte finns så många sorter som är KRAV-märkta.

Jag har förresten tröttnat på folk som har tillgång till mitt lösen men som aldrig kommenterar de skyddade inläggen. Nej, man skall inte känna sig tvungen att kommentera, men när jag märker att vissa är inne och kommenterar andra inlägg och hoppar över de skyddade, alternativt valt att inte kommentera alls de sista månaderna så tröttnar till och med jag. Lösen bytes from nästa inlägg och jag har mailat er jag anser bör ha det. Har jag missat att dig? Maila!

Ha en skön helg!

I cried for you that day. I suffer with you although you can´t see me. I can feel your pain and it rips my heart out.

Morsan och jag gick på promenad och jag tog inte ett enda foto jag var nöjd med.
This is the best of the worse… *grrr*

Vi åt en gooood äppelpaj igår hemma hos mamma och pappa som verkligen inte gick av för hackor, jösses vad gott det är med äpplen plockade på gården! Med oss hem fick vi dessutom ett par påsar av farsans goda äppelmos. En annan har hur många tankar och idéer som helst över vad som skall odlas den dag vi köper hus, och äpplen är absolut en av dem! Tur man har en karl som är inne på samma spår och som redan nu börjat leta info om solceller på tak samt diskuterat vad som skall odlas i vårt växthus.

Tanken är att bo ungefär som mina föräldrar – med järnspis i köket och kamin i vardagsrum samt ett växthus på gården. När elen gick några dagar på Österlen för en del år sedan bekom det dem inte alls. De lagade glatt sin mat och eldade med ved och behövde inte alls ta fram det gamla triangaköket eller frysa häcken av sig i vinterkylan. Oberoende, det är ett skönt ord.

Denna är en av favoritbilderna från helgens alla höstbilder, den känns så svensk på något sätt med det röda huset med vita knutar i bakgrunden. Nu ska jag titta på Lyxfällan och gotta mig åt att vi inte är lika dåliga på att hushålla vår ekonomi, och sedan är det The L Word för hela slanten. Najs.

Idag drog vi ut till mina föräldrar på landet för att umgås, njuta av lite frisk luft samt bli av med vårt gamla bord som irriterande nog stått bakom min stol i köket i ett par veckor. Vi har haft ett helt underbart höstväder och var ute och gick i skogen i två timmar. Jag har 6 GB minneskort fulla med härliga oktoberbilder att gå igenom, dock blev jag lite besviken över att vi inte stötte på några vackra röda träd. Nåja. That´s another time!