Wille är så himla roligt att umgås med, han blir glad för minsta lilla. En episod jag sent lär glömma är när han för något år sedan lyckligt utbrast ”Det här är den bästa dagen i hela mitt liv! Först gör vi masker, sen får jag veta vad inuiter är för något och nu får jag se en kinesisk film!” (Mulan)

Jag är så glad att han ser det vackra i livet. <3

När jag satt och skummade igenom gamla mappar fann jag denna bild som är tagen inför grupparbetet inom Visuell Antropologi förra våren. Jag tycker som jag skrivit förr att det är helt OK med graffiti, för mig är det snarare kvalitén som är avgörande än var det finns. Att klottra sin tag på något privatägd finner jag fullständigt onödigt, men lite snygg street art som livar upp denna trista och gråa stad tycker jag inte gör något.

Malmö kommun verkar överlag vara något mer positiva till graffiti än många andra ställen, vi har inte mindre än två lagliga väggar i centrum. Dessutom beslutade de sig för att liva upp ett av bostadsområdena för en tid sedan genom att låta graffiti-målare gå loss på elskåp och liknande. Det har i alla fall tidigare funnits en kurs i graffiti-målning på Folkuniversitetet vilket jag tycker är rätt kul.

P-huset Anna, Malmö.

Jag har 221 opublicerade inlägg på min blogg. Dags att trycka på knappen?

(jag har förresten tryckt på knappen vad gäller något helt annat. berättar senare i veckan. längtar!)

(nej, det är inte smuts på linsen utan fåglar som flyger långt bort i fjärran)

Nu så här några dagar senare känner jag att nej! Jag känner mig ännu inte riktigt färdig med vintern! Mer, jag vill ha mer!

Citytunneln, Malmö.

Så gick åren. Närheten till sonens dagis uppvägde faktumet att vi egentligen inte trivdes. Under åren har vi stagnerat i vårt ointresse när det gäller lägenheten, men bestämde oss för en tid sedan att börja leta efter nytt boende – ett hus någonstans på Österlen. Vi har ännu inte funnit det vi letar efter, och bor således kvar här ytterligare ett år. Grundskolan vi fasade inför, och som fått så mycket kritik, har tagit sig i kragen ordentligt och vi känner att det här faktiskt blev riktigt bra för sonen. Samma kompisar som på förskolan, engagerade lärare samt ett bra koncept på utbildningen.

Trots alla stora ord om att jag aldrig ville uppfostra barn i Malmö, vilket jag står för än idag, är det här jag har bott längst och trots att jag tycker att den är för grå, tråkig och platt kommer jag att med hela mitt hjärta sakna denna stad. Mitt hem, under så många år.

Malmö, januari 2010

Ett hjärta på gatan

Så har snart dag 73 gått mot sitt slut. Grabbarna snusar gott i rummet intill men jag känner att jag behöver komma ned i varv lite så några gamla avsnitt av The Vampire Diaries står på schemat. Jag har varit nere vid den lagliga graffitiväggen vid P-huset Anna idag och fotat lite tillsammans med några kursare, jag skriver mer om det vid ett senare tillfälle. Nu är jag mitt uppe i grupparbetet och känner att jag vill behålla mina funderingar ett tag till. Det LÄR komma fler graffiti-bilder i alla fall.

Annars då? Jo tack, dagarna går i en rasande fart. Nästa vecka skall grupparbetet vara klart och innan dess har jag inte mindre än två besök bokade rörande bebis. Denna vecka ska jag till förlossningen och nästa är det ordinarie ultraljud nummer två som är inbokat. Dessutom misstänker jag starkt att det börjar vara dags för allergisprutorna igen. Bara ett par månader kvar nu, om jag slipper skjuta upp någon under våren kommer jag att vara färdig i sommar. Skall bli rätt trevligt att slippa dem efter alla dessa år, inte för att de är ett sånt stort aber men det skall likväl bli skönt att slippa planera in halva dagar för detta ändamål.

Nu skall jag lägga mig i soffan med fötterna upp och titta lite på blåögda vampyrer. Ha en skön kväll! ♥

Rent. Snyggt. Centralen likaså. Dessutom innebär det att jag skalar av den minst inspirerande delen av min pendling till Lund – stadsbussarna. Folk trängs, chaufförer kör illa och som jag redan indikerat – hundar på bussen. Istället för att gå till Södervärn och ta den gröna trista bussen ned till Centralen för att sedermera byta till tåg promenerar jag endast lite till och ställer mig på tåget. Ett tåg som enkelt och snabbt tar mig till Lund. Voila. Love it.

(Dock känns det som att bildspelen på Malmö Central kostade lite väl mycket. Vad sägs om ett par miljoner?)

Bänk.

Faktum är att vi knappt har varit utomhus och njutit av den underbara vintern de sista dagarna utan har myst här hemma istället, utan vare sig stress eller bestämda tider. Ikväll ska vi i och för sig på 30-års kalas, men det är också det enda vi planerat in under hela julledigheten. Härligt!

God fortsättning!

8:52 Mornings! Kaffet är färdigt när undertecknad kliver ur sängen, och det bär raka vägen mot spelande son som snällt ber om lite mammahjälp.

9:52 Frukostdags! Jag har totalt snöat in på varm choklad.

12:27 Vi är ute och njuter av snön en stund. Jag tror bestämt att detta är bästa vintern sedan jag flyttade ned till Skåne 1997! Solen har praktiskt taget visat sig var dag och vi har vacker snö och frost överallt.

14:06 Hemkommen är det nyinköpta favorittidningen samt en kopp kaffe som gäller.

15:01 Passar på att redigera lite bilder.

16:06 Wille undrar glatt om vi inte kan lyssna på The Ramones. *duktig pojke*
(resten av deras skivor har jag på fler cd, en hel del LP samt mängder med gamla band)

17:03 Dags för middag och då sambon är på julklappsjakt med brorsan och undertecknad inte ids laga mat är det matlådor som gäller – kyckling till Wille och jag ska äta min goda köttfärssås (som innehåller massor av tomatpuré, en hel del piri-piri samt lite grädde *slurp*)

(tips för att få ungarna att käka fullkornspasta: blanda med vanlig så kommer inte den träliga smaken fram!)

18:06 Käkar upp de sista marängerna.

Och snipp, snapp, snut så tog fotolusten slut.

15 december

Idag har jag tillbringat hela grabbens skoltid framför Angel. Riktigt nice! Och välbehövligt måste jag säga.
(bilden togs efter nattning när jag fortsatte med Angel samt drack god varm choklad med lite grädde i, mums!)

14 december

Kära Lisa ringde och skällde lite på mig igår för att jag inte visat mig på sjukhuset de sista månaderna. Allergisprutorna får nämligen inte tas om man 1) har någon slags allergisk reaktion alternativt 2) är sjuk. Med flera veckors förkylning i bagaget travade jag således ned till henne idag och fick vad jag förtjänade.

Istället för att ändra på bilderna med folk på har jag varit lat och helt sonika mosaik:at över dem, hur fult det än må tyckas vara.

Dag 365. The End. Dagen har spenderats i sko- samt klädaffärer i jakt på skor/regnställ till grabben.
Vi har dessutom äntligen funnit ett par av de nu berömda Wall-E leksakerna.

*swousch*

Så lät det under veckan som gått. Tiden har verkligen sprungit iväg med skolstart, jobbresor (jo men visst – de lyckades boka in en viktig kurs under sambons semester som han kände sig tvingad att gå på), husvisningar och allergisprutor. Däremellan har det blivit ett par lata förmiddagar medan Wille varit i skolan med filmer, böcker och mängder med kaffe tillsammans med sambon.

Vad gäller huset så blir det ingenting av. Vi har fått två lånelöften men huset var helt enkelt inte värt att flytta till i perspektiv till Willes nya skola. Den verkar superb! Det skall med andra ord till ett riktigt bra hus för att vi skall flytta från stan inom de närmaste månaderna (vi siktar på april-juni). Personalen är fyra stycken på dryga 15-20 ungar, och på fritids är de tre på 40 barn vilket givetvis inte är optimalt men bättre än på många andra ställen.

Läraren C står på samma ruta som mig vad gäller ekologisk mat och mellanmålen består tydligen av KRAV-märkt frukt. Hon berättade att hon genast skulle ut och surfa efter äggfria saker för barnen att baka. Självklart skriver vi ut de recept vi har hemma och tar med, chokladkladdkakan vi brukar göra lät tydligen intressant